Andliga impulser

Andliga impulser

Här kan du ta del av vår spiritualitet och få andliga impulser för vardagens liv.


Besök gärna vår hemsida:

http://www.heligahjartaskloster.se/

Vill du veta vad som händer i vår klostervardag:

http://www.klostervardag.heligahjartaskloster.se/#home

eller vill du veta aktuella tider för när mässan firas:

http://www.aktuellt.heligahjartaskloster.se/#home


Pingst

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Thu, May 17, 2018 16:11:37


Den helige Andes frihet

Den första Pingstdagen fördelade sig tungor av eld över de förskräckta lärjungarna, som hållit sig gömda efter Jesu uppståndelse. De hade hört kvinnornas berättelse om den tomma graven, de hade vandrat med honom till Emmaus. De har väntat tillsammans med Maria, Jesu mor, som ingjutit hopp och påmint om vad Jesus sagt. Och nu?

När Hjälparen, den helige Ande, kommer över lärjungarna blir deras tidigare rädsla som bortblåst. De talar språk som de själva inte visste att de kunde och som nu förstås av andra människor och andra kulturer. Den helige Ande går över gamla gränser och gör lärjungarna frimodiga, glada och djärva.

Nu har vi firat påsk i 50 dagar. Även vi har fått vandra med den Uppståndne.

Hur ser det ut i våra liv? Vågar vi öppna oss för den helige Ande som kommer med liv och glädje även in i vår slutna rum? Om vi vågar öppna oss för Anden kan även vi våga oss ut på okända stigar.


På Pingstafton sänds Helgsmålsringningen härifrån Klostret i SVT Kanal 1









  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post68

Kristi himmelsfärds dag

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Thu, May 10, 2018 11:32:56

Den helige Augustinus säger i en predikan:

” I dag stiger vår Herre, Jesus Kristus, upp till himlen, må vårt hjärta stiga upp tillsammans med honom.”

Vi lyssnar och svarar med liturgin: Vi har upplyft våra hjärtan!

I Markusevangeliets sista vers läser vi: När Herren Jesus hade talat till lärjungarna blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida”.

”Fadern upphöjer Sonen”, så hörde vi i dagens predikan, ”och insätter honom som Herre, och från Faderns högra sida sänder Sonen den helige Ande över världen, genom Kyrkans sakramentala liv”.



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post67

Halleluja är det nya livets sång

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Thu, May 10, 2018 11:30:15

Påsktidens glädje ljuder ännu i de många halleluja som vi sjunger denna tid: hela liturgin är genomträngd av lovsång, i tro på att det finns liv. Ondska och död är besegrade – och vi får tro: det eviga livet börjar redan här och nu, vi får bära det i våra hjärtan. Den glädjen kan ingen eller inget ta ifrån oss!



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post66

Påsk 2018

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Mon, April 09, 2018 16:22:12

Mörkret var kompakt när vi stod på klostrets innergård.

Påskelden brann, tystnaden omslöt oss.

Vi lyssnade till de ord som uttalades i natten utanför otaliga kyrkor och kapell i världen

Så hörde vi ropet:

KRISTI LJUS

Och svarade:

GUD VI TACKAR DIG

Vid årets påskljus, med en bild av den segrande Kristus som manar oss:

FÖLJ MIG

Tog vi emot budskapet om att

”denna natt bröt Kristus sönder dödens bojor

och steg upp ur dödsriket som segrare…”

”Denna saliga natt, då jord och himmel möts,

då Gud och människa förenas!”





  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post64

Påskafton

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Mon, April 09, 2018 16:02:34

Tystnad, tomhet, Jesus har sagt: ”Det är fullbordat” och överlämnat sig åt sin Fader, graven är tillbommad och förseglad. Tystnad och tomhet råder… Men, vänta – är det ändå inte något som hörs? Lyssna! … vad är det vi hör om vi lyssnar riktigt, riktigt noga?

Så märkligt, det låter som trumpeter, som en segerfanfar och ett avlägset muller, som en väldig folkskara på vandring….

Men nej, det kan väl inte stämma, inte idag när kyrkan har sorg, läser ur klagovisorna påminner oss om att det finns så mycket lidande och elände… Nej, inte kan det vara tecken på seger och glädje som vi hör. Men, ändå… visst låter det som en röst som ropar, från forntiden, ur själva jordens djup? Och där, en trumpetsignal, uppmanande och segerviss – visserligen långt borta men ändå tydlig… Jo, nu hör vi vad rösten ropar:

”Gå fram, gå fram genom portarna! Bana väg för folket! Bryt väg, bryt väg röj undan alla stenar! Höj ett fälttecken för folken! Herren förkunnar över hela jorden: Säg till dotter Sion: Se din räddare kommer. Sin segerlön har han med sig, de han vunnit går framför honom. De skall kallas ”det heliga folket”, ”de som Herren befriat”. (Jes. 62)

Och ännu en röst:

”det jag säger är ett mysterium: vi skall inte alla dö, ty trumpeten skall ljuda, det förgängliga skall kläs i oförgänglighet”(fritt efter 1a Kor. 15)

De två rösterna talar i munnen på varandra av iver, ja, sjunger fram sitt budskap:

Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus – Kristus kommer, ljuset för alla folk, för oss som sitter i dödens skugga. Kristus kommer för att söka upp mänskligheten, Han går ner steg för steg i mörkret – i dödens mörker, i vårt, vars och ens personliga mörker och ropar: Gå fram, bryt väg, gå fram genom dödens portar, röj undan alla stenar, alla murar som håller oss fångna, det förgängliga kläs i oförgänglighet, döden är uppslukad, gå fram, kom ut ur mörkret.

Och se den stora skaran…. människor i mängd, tilltufsade och ovana vid ljuset. Människor från alla tider, alla länder, alla språk… Se, så många ansikten, livsöden, så många okända ansikten och kära återseenden. Kanske blir vi förvånade över att se somliga ansikten, men förvåningen byts i glädje – ingen är längre en främling, för Gud är allting möjligt, Han röjer undan rädslans och hatets murar. Och se, se där är ju du! Där är jag! Där är vi, alla tillsammans. Detta är det heliga folket, folket som vandrat i mörker, men nu kommer strålande i ljus. Vi är segerlönen som Kristus vunnit och som går framför Honom.

Längst fram går Adam, borta är rädslan som en gång gjorde att han gömde sig för Gud, borta är misstänksamheten som dödade tilliten.

Han säger till oss med förundran i rösten:

”Kristi kärlek till mig har bragt hans storhet på knä. Han har blivit som jag för att jag skall ta emot honom, han har blivit som jag för att jag skall ikläda mig honom. Jag blev inte rädd när jag såg honom, ty för mig är han barmhärtighet. Han har tagit min natur för att jag skall förstå honom, och mitt ansikte för att jag inte skall vända mig från honom.” (Salomos oden 7)

Och han fortsätter: Låt Kristus stiga ner i mörkret, i vars och ens mörker, och bryta väg, röja undan alla stenar. Låt trumpeten ljuda även i dig, det oförgängliga nalkas och vill omskapa dig. Låt Kristus räcka dig sin hand och dra dig ur djupet, Han har tagit ditt ansikte för att du skall känna igen Honom och se att Han är barmhärtighet.



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post63

Skärtorsdag

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Mon, April 09, 2018 15:59:36

För drygt hundra år sedan skrev den brittiska journalisten och författaren G. K. Chesterton boken Orthodoxy. I den beskriver han den rationella moderna människan som en som tillbringar sitt liv ståendes på huvudet, och som därför betraktar världen upp-och-ner. För denne verkar mycket av det som har med tro och religion att göra – och då särskilt den kristna tron - som något underligt och obegripligt, som kontraproduktivt och irrationellt. När vi i evangelierna läser om lärjungarna, framstår de ofta som just sådana rationella människor – och därför verkar Jesu ord och handlingar ofta obegripliga för dem. För Jesus delade inte deras upp-och-nervända perspektiv, utan han stod med fötterna stadigt planterade på jorden – hans sätt att se på världen är det enda sant verkliga.

Så när han, mitt under sin sista måltid med lärjungarna, böjde sig ner framför dem och började tvätta deras fötter – då verkade hans handlande fullständigt absurt. Han var deras mästare, deras lärare, den som de såg upp till och följde – och nu gjorde han, bokstavligt talat, slavgöra – obegripligt!

Men det var inte obegripligt ur Jesu perspektiv – ur perspektivet hos den som ser världen som det var tänkt. I Filipperbrevets hymn skriver Paulus att ”han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt”(Fil 2:6-7). Det som för lärjungarna framstod som slavgöra var för Jesus helt enkelt ett uttryck för den han är – en kärlekens gåva. Gud är gemenskap och kärlek – han är ett evigt givande och mottagande av gåvor.

Genom att böja sig ner för lärjungarna och tvätta deras fötter så gav Jesus dem en gåva – han gav dem sig själv som gåva. När då Petrus – fortfarande balanserandes på huvudet – börjar protestera, är Jesus obönhörlig i sitt svar: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig.” (Joh 13:8) Med andra ord säger Jesus, att om de inte tar emot hans gåva, så tar de inte heller emot honom. Ja, att vägra Jesu gåva, vore detsamma som att säga att de ville ställa sig utanför gemenskapen med Gud, att de egentligen inte ville ha med honom att göra.

Men gemenskapen med Gud fordrar också något av oss. Det är en gemenskap som kräver att man slutar stå på huvudet, sätter ner fötterna på jorden och börjar förhålla sig till världen på samma sätt som Jesus gjorde.

Att tvätta min nästas fötter, att tjäna honom eller henne genom de ringaste och mest obetydliga av handlingar, är mer än bara vackra symboler och goda gärningar. Det är att anpassa mig efter Guds eget sätt att vara, att låta hans liv – som är kärlek – strömma genom mig. Det är att låta mig omformas, förvandlas så att jag blir lik honom. ”Gud blev människa för att människan skulle bli gudomliggjord”, skrev Athanasius. Detta gudomliggörande kan visa sig i något så enkelt som att av kärlek tvätta en annans fötter. Att göra gott mot andra, helt enkelt därför att Gud först har gjort gott mot mig.

”Ge som gåva vad ni har fått som gåva”(Matt 10:8), sade Jesus när han sände ut lärjungarna för att sprida det glada budskapet. Låt den kärlek som du har tagit emot väcka ett gensvar i dig. Ge den vidare – alltid och överallt – utan förbehåll och baktanke. Då blir den till ”en källa (i dig), med ett flöde som ger evigt liv.” (Joh 4:14)

Från Skärtorsdagens Getsemanevaka



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post62

Palmsöndag

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Fri, March 23, 2018 15:43:41

Vi har vandrat genom fastetiden med blicken fäst på Kristus och hör nu maningen att följa honom ännu närmare, och betrakta den väg han går för att ge oss av det eviga livet, den ständiga glädjen.

Påsken är navet för vår tro, för hela vår existens som människor och kristna.

Med Palmsöndagen börjar den stilla, heliga veckan. Allt djupare kommer vi att erfara hur kors och uppståndelse är förbundna med varandra.

Denna dag hyllar vi Kristus som konung. Vi hör om hur Jesus kommer ridande på en åsna, som en landsortsbo, beledsagad av en grupp enkla arbetare. Åsnan är ju ett djur som signalerar fred och ödmjukhet. En harmlös gest för oss nutida läsare och lyssnare – men ett hemlighetsfullt tecken för Jesu samtida som ser uppfyllelsen av det som sägs hos profeten Sakarja: ”Se din konung kommer till dig, Rättfärdig är han, seger är honom given. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna.” Och folket vet: Nu kommer han som skall lösa alla ur fångenskapen!

” Fred i himlen och på jorden” - detta är vad Gud vill. Evangeliet berättar om hur Jesus grät när han fick se Jerusalem från Oljeberget. Han grät för att folket inte förstod vad som verkligen gav dem fred.

Hela påskmysteriet handlar om Guds trofasthet - Hans oändliga barmhärtighet.



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post61

LAETARE

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Thu, March 15, 2018 19:14:36

LAETARE – gläd dig,

har vi sjungit vid inledningen till mässan den fjärde söndagen i fastan.

Ja, utan glädjen blir inte fastan vad den är menad att vara.

Den helige Benedikt uppmanar oss att under denna tid ”se fram emot den heliga påsken med andlig längtans glädje”.

Längtan håller tron, hoppet och kärleken vid liv.

Med trons sköld släcks alla den ondes brinnande pilar som vill såra vår längtan. Ef 6:16

Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss. Rom 5:5

Detta bär och ger näring åt längtan att en dag få se Kristus sådan han är. 1 Joh 3:2






  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post60

Han som är vår frid

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Sat, March 10, 2018 11:56:32

Under fastetiden blir den helige Nikolaus av Flües bön särskilt aktuell:

Min Herre och min Gud,

tag ifrån mig allt som fjärmar mig från dig.

Min Herre och min Gud,

ge mig allt som närmar mig till dig.

Min Herre och min Gud,

tag mig från mig själv och ge mig helt åt dig.

Med denna bön svarar vi på Herrens kallelse, i tacksam glädje och förundran över att vi år efter år får öppna oss för hans förvandlande kraft. Paulus säger, efter att han uppmanat oss att inte anpassa oss efter allt obeständigt som rör sig i världen: ”Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt” Rom 12:2

Kristus, ”han som är vår frid” Ef 2:14, inbjuder oss att ärligt urskilja och se de negativa tankar och känslor som står i vägen för försoning med mig själv och andra.

Vi får bekänna och släppa allt som fjärmar oss från honom

Vi får ta emot allt som närmar oss till honom.

Han som är vår frid.



  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post59

Kyndelsmässodag

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Fri, February 09, 2018 16:12:37

Efter fyrtio dagar av tacksam glädje över Frälsarens födelse samlas vi i Kapitelsalen för att ljusen skall välsignas och processionen in i templet – kyrkan ta sin början. ”Också vi har samlats här därför att vi har lyssnat till Andens röst” sägs i inledningsorden. Ja, vi har lyssnat, vi har sökt och fortsätter varje dag att söka Gud, att möta Kristus, finna och känna igen honom ”när han bryter brödet i det heliga mysterium som hans kyrka firar intill den dag då han återkommer i härlighet, uppenbar för alla”.

Varje högtid under kyrkoåret bär oss framåt på vägen mot målet.




  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post58

Epifania

2018Posted by Mariadöttrarna OSB Sat, January 06, 2018 10:07:16

Född före morgonstjärnan

och före tidsåldrarna

har Herren, vår Frälsare

idag

uppenbarat sig för folken.

Den första antifonen vid den tidiga morgonbönen, laudes, sjunger vi medan det ännu är mörkt. Morgonstjärnan är tänd över slätten, mörkret är inte kompakt över oss.

Före morgonstjärnan föddes Kristus, vår Frälsare, före alla tidsåldrar och urkaos.

Hoppet om liv.

Idag har han uppenbarat sig för folken.

Idag uppenbarar han sig för oss.








  • Comments(0)//mariadottrarna.heligahjartaskloster.se/#post57